Pedagogik |
||
Hörnstenarna i waldorfpedagogiken för förskolor är: Förebild och efterhärmning Jämn och lugn rytm Upprepning I det lilla barnets närvaro vet vi att det här är viktigt: Hur vi rör oss. Hur vi behandlar varandra och tingen omkring oss. Vilken känsla vi har för naturen/världen. Att vi gör meningsfulla saker. Att vi strävar efter att göra allt med sann glädje. Att vi har stor förståelse för att krafterna fantasi och kreativitet måste utvecklas för att barnet ska utvecklas till en hel människa. Synen på barnet I en waldorfpedagogisk förskola ser man barnet som något mycket ömtåligt och formbart som förskolläraren har att arbeta med på ett medvetet och konstnärligt sätt. Viktigt är att barnet känner sig omtyckt. Därav följer trygghet. En grundinställning är att världen är god och medvetandet om att det lilla barnet lär genom omedveten härmning gör att de vuxna känner ett stort ansvar och ständigt har att arbeta med sig själva. Eftersom det lilla barnet upplever allting så starkt skapar man en lugn, harmonisk och okonstlad omgivning och tillvaro kring barnet. |
||